Möt lotta oredsson, vallhundsringens nygamla instruktör
Gården i Ryk, utanför Skepplanda, ligger högt med utsikt över en dalgång fylld av Suffolkfår, här huserar Lotta Oredsson med sin man över en flock får och en flock hundar. Lotta skaffade sin första hund, Lucas, 1979 och gick kurs ’82 hos Jon Andreasson som grundade Vallhundsringen, efter det var hon fast.
Det som började med en lagom stor hund som kunde hänga med bland hästarna, som var hennes största intresse då, tog sen över helt och blev det som fick hundra procent av hennes fokus.
-Att jobba tillsammans med hunden och dess medfödda egenskaper i ett gemensamt arbete som man gör ihop är väldigt utvecklande och roligt!
Hur många hundar har du haft?
-Med tanke på hur länge man har hållit på är det inte så många, runt tio, jag föredrar att ha max två som jag jobbar med.
Men de hundar hon haft har hon fått fram till VM, EM och SM. Lotta var mångårig medlem i svenska landslaget, vann SM ’96 med SivEllen och deltog i det första europamästerskapet ’97. Hon har varit instruktör sedan 80-talet samt utbildat instruktörer.
-Byggstenarna, grunderna ser likadana ut nu som då men djurhanteringen är bättre idag. Man har ett bättre tänk kring hur man skyddar djuren och större krav på lydnaden hos hundarna.
Vad är roligast med instruktörsrollen?
-Att få till samarbetet mellan förare och hund, att man får en arbetskamrat som gör nytta.
Vad behöver dagens ekipage tänka på tycker du?
-Grunder, grunder, grunder. Bygga en gedigen grund och inte gå för fort fram. Fokusera inte på det ”färdiga” resultatet utan tänk på att det tar tid, träning och tålamod för att komma dit. Det är ju lätt att titta på tävlingar och se alla duktiga ekipage men sen glömma bort allt arbete som ligger bakom.
Håll utkik till våren för kurser med Lotta här på hemsidan och Vallhundsringens Facebooksida!